Om oss
Pojke möter flicka.
Vi möttes första gången för femtio år sedan. Vi skulle börja i fjärde klass och en låga tändes. Under skolgången var vi aldrig ett par, vi hängde inte ens i samma kretsar, men vi hade alltid ett gott öga till varandra. Sedan vi slutade skolan har vi ramlat på varandra då och då, till och med flörtat litegrann, men ingen av oss har vågat komma med skamlösa förslag. Tills nu. Vi sågs på en spelning och tiden försvann. Lågan blossade upp till en eld och vi tog igen för spilld mjölk. Det var nu eller aldrig.
Man friar till kvinna.
Vi visste att vi ville gifta oss och vi hade redan planerat att förlova oss. Men det officiella och chevalereska frieriet på Enoteca Dau Cilas uteservering en varm höstkväll i den pyttelilla hamnen i Riomaggiore, Italien, överraskade ändå. Med en backdrop av svart hav och vinterstaplade båtar, och till ackompanjemanget av ’O Sole Mio och fladdrande stearinljus, knäböjde Michael och trädde ringen på Sofis finger. Servitörer och gäster jublade och grät, på äkta italienskt vis. Som i en film faktiskt.